Deppardags

Ibland undrar jag vad det är för fel på mig, varför kan jag aldrig vara riktigt nöjd med det jag har? Jag har ett bra jobb och en hyfsat stabil omgivning men ändå så kryper det inombords. Jag är rastlös och orolig och saknar något.

Så nu har jag då funderingar igen kring jobb, boende och relationer. Jag letar efter en lugnare miljö när det gäller mitt hem - jag inbillar mig att roten till oron ligger i att jag inte trivs på Kungsleden bland bilarna. Jag söker lugn och harmoni och var hittar jag det?

Jobb-frågan skriver jag inget mer om just nu, det kommer om det blir nåt.

Sen har vi det där med förhållande. Jag mår bra i det jag har runtomkring mig men ibland kommer funderingaran upp kring - varför? Jag hörde en låt på radion idag och tankarna fladdrade iväg. Och den ständiga frågan som jag ställer mig - varför kan ingen älska mig?


"I was praying that you and me might end up together. It's like wishing for rain as I stand in the desert. But I'm holding you closer than most, you are my heaven."
A drop in the Ocean.....
(jag har ingen speciell person i åtanke när jag skriver det här citatet)