Bröllop

I helgen har jag varit på det mest fantastiska bröllop någonsin. Ljuvliga Petra gifte sig med sin underbara Daniel. Det här är ett par ungdomar som jag älskar som om de vore mina egna barn, de är underbara vänner och man känner sig alltid uppskattad i deras sällskap. Att få vara delaktig på deras stora dag känns fantastiskt.

Dagen började i regn och regn och åter regn. Funderingarna var många över hur det skulle bli att fira ett bröllop på en loge i Tvärredsskogarna. Men på något underligt sätt så klarnade det upp strax innan det var dags för vigsel ute i skogsdungen. Inte öga var torrt när Petra och Daniel äntligen kom.... alla vi andra väntade otåligt på att klockan skulle bli 17. Och så äntligen kom de.

Vigseln skedde ute i gröngräset med solstrålarna smygandes ner genom trädkronorna var precis Daniel och Petra. När vi kom upp til logen efter vigseln så överraskades vi av att Brudparet intog scenen. Att Daniel tar fram gitarren är ju inte så ovanligt med att Petra sätter sig bakom trummorna var dagens stora överraskning och som de spelade. De fortsätter att överraska!

Efter musiken och champagneskålen så var det mat och sedvanliga tal och det som berörde mest var Brudens systers tal, så enkelt och orden kom från hjärtat. Om syskonkärlek, om syskonbråk och om att se upp till sin storasyster och förebilden Petra! Tack Kim!

Musiken. Så perfekt anpassade efter miljön och stämningen och så duktiga. I bakgrunden och som huvudattraktion. Härligt gung!







Gästerna - vi måste ju också nämnas. Alla hade ansträngt sig och följt temat 20-60 tals klädsel. Samtliga gäster hade klätt upp sig enligt temat. Man kändes sig tillbakaflyttad till en annan tid, logens utsmyckning, dukningen, kläderna, musiken, ja hela miljön. Så välplanerat och så bra genomfört. Tack även till kvällens snygga värdpar Pelle och Emma!



Efter middagen så blev det tipspromenad, kaffe, och dans. Festen varade långt inpå småtimmarna och brudparet fanns mestadels ute på dansgolvet eller på scenen. En undebar underbart dag och natt!

Veckan då jag inte gjorde mycket men ändå gick massor gjort

Den här veckan har varit ganska lugn. Jag har tränat lite, jobbat lite, fixat det sista inför helgens bröllop.

I onsdags var jag i Göteborg och hälsade på min fd kollega Therése, hennes Theo och framförallt deras 1-årige son Leon som är världens goaste kille. Charmigare unge får man leta efter. Dessutom bonus att få träffa ännu en fd kollega, Anders, som slutade hos oss i april och nuvarande kollegan Marcus. En jättemysig kväll.
Bilden är från Therese Facebook


Jag har kommit igång med min träning. Det har naturligvis blivit bodypump. Det är det enda som kan få mig att känna träningsglädje igen. Sen får resten komma så småningom.

Nu längtar jag efter lördag. Jag ska på Bröllop. Underbara Petra ska gifta sig med suveräne Daniel. Ett par som jag kännt i ganska exakt 5 år som kommit att bli mysiga vänner. Genom dem har jag fått ännu fler nya kamrater, Emma, Gunhild, Pelle, Marie.....

Nu önskar vi bara dessa två härliga ungdomar så mycket Lycka Till med sitt liv som gifta.

Herr och Fru Norgren!

Fotbollsdags

Igår var jag och tittade på fotboll i Dalsjöfors, inte damlaget och inte herrlaget utan Dalsjöfors P00-killar som spelade mot Bergdalen. Min brorsson Tobias spelar där och igår kändes det som en dag då elitidrotten fick stå åt sidan och den äkta sanna spelglädjen fick ta över.
Jag måste säga att jag är en mycket stolt Faster till detta lilla bollgeni och knippe av ren vilja. Tobias ställer väldigt höga krav på sig själv, kanske för höga ibland men han har en sån glimt i ögat och samtidigt en väldig tävlingsinstinkt.

Det blev seger för Dalsjöfors med 4-3 efter att ha legat under med 0-2 i halvlek. Tobias gjorde 3 mål. Tack Tobbe för en härlig eftermiddag.

Tankar

Nu har skrivit om vad jag gjort under den senaste månaden. Det har varit mycket idrott, umgänge med kompisar och sommaraktiviteter. Men jag börjar känna hösten krypa inpå mig. Alldeles för tidigt, jag är inte klar med sol, bad och värme ännu. Konstigt att jag ett sånt behov av det för att må bra.

Men jag mår bra av små små uttryck av uppmuntran, av att bara finnas till för mina vänner, att kunna lyssna när andra behöver någon som bara finns. Jag kanske periodvis har svårt att släppa mina vänner inpå livet men jag börjar bli bättre på det. Jag har också blivit bättre på att lyssna på mig själv och vad jag vill.

Men jag inser att jag har en lång väg kvar innan jag kan säga att jag mår helt ok. Vissa saker är fortfarande svåra att klara av, jag har svårt att hantera när man pressar mig till sånt jag egentligen inte vill. Eller när man inte låter mig göra saker i min egen takt utan har bråttom, sätter press! Resultatet blir att jag backar undan.

En positiv sak med mitt liv just nu är att jag trivs med mitt hem, jag trivs med att vara själv hemma eller med Hanna. För bara ett år sen fick jag panik av att behöva vara ensam men så är det inte längre. Det här är ofantligt skönt.

Nu ska jag snart ha semester igen och sen får vi se vad som händer i höst. Jag vet att man sätter en otrolig press på mig på jobbet och vi får se om jag är redo för det.

En resumé av senaste månaden

Nu är det längesen jag skrev nåt.... orden har väl fastnat nånstans men nu har inspirationen återkommit. Det har hänt massor under de senaste veckorna.
Helgen efter att jag kom hem från Grekland så var det dags för möhippa för underbara goa Petra. Det ösregnade hela dagen men Emma lovade att det skulle spricka upp kl 14, lagom till att vi skulle kidnappa Petra och självklart blev det så.
Vi började med att äta en picknicklunch i Stadsparken. Naturligtvis skålade vi för den blivande bruden. Efter maten blev det promenad genom stan med diverse frågor och ledtrådar. Efter att ha stylat en staty i Stadsparken så var det dags för vätskepaus på Bishop. vi dukade långbord och drack några öl och hade en frågesport om Petra och Daniel. Första pris var en middag hemma hos mig, just den kvällen och just för 13 personer. Konstigt va?

Jag har också varit och lyssnat på Ulf Lundell på Trädgårdsföreningen. Kanske inte en höjdarspelning, han börjar bli trött och det märks att han tappat en del. Jag hade gärna hört mer av hans gamla goa låtar men de kanske kommer ett annat år.

3 augusti var det dags för Jonas Jerebko att göra hemmapermiär i Boråshallen. En match som vi basketfans i Borås sett fram emot. Motståndet i landskampen stod Estland för och det blev en segerkväll för Sverige. Även publikmässigt var det en höjdare ca 2445 personer! Nytt rekord för träningslandskaper, Fantastikt!

Sen fick jag inbjudan att följa med Borås Basket till Norrköping för att kolla två EM-kval matcher, damer och herrar. En jättekul helg med massor av bra basket, mat och umgänge med trevliga basketmänniskor från Borås och Marbo och matchanalyser av Lasse Johansson och Torbjörn Gehrke. Intressant att lyssna på taktiken och hur lagen förberett sig. Vi fick även lyssna på Jonte Karlssons syn på landslagsbasket.

Jag och Hanna har varit på utställning :And There Was Light i Göteborg. En suverän upplevelse av renässansens 3 genier, Leonardo, Michelangelo och Raphael. Tänk att alla dessa tre levde i princip samtidigt och skapade så mycket fantastiskt. Tack Hanna för att jag fick gå med dig!